Nu är det en månad kvar tills jag lämnar den här gråa staden för en ännu gråare (men ändå fullständig) stad. Högre hus, fler människor, mer kaffe, mer party, ja mer och större av allt antar jag. Men är det mer jag vill ha? Jag trodde det var lugn jag längtar efter; delad lägenhet, delad ekonomi, delad hund och delade förlovningsplaner. Det är det jag längtar efter, medellivet. Ett delat medelliv.
Jag vill inte åka, och jag vill inte stanna. Jag vill inte vara här, men jag vet inte om det blir bättre av att vara någon annanstans. Jag vill inte fly Stockholm, jag vill fly från mig, och jag vet inte om det räcker att åka till drömstaden. Jag kommer ändå att vara jag och jag tror inte att miljoners miljoner kineser eller fest och studier och frihet i överflöd kan rädda mig.
P.S. De bygger om så mycket att det är galet! Måste passera traktor efter traktor på väg till jobbet, det suger. D.S.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar