Jag går inte på A-brunnar. Eller, jag gör mitt bästa för att låta bli utan att det syns att jag låter bli: tar ett extra långt steg över den, går lite smidigt runt den eller så. Men om jag står i valet mellan att gå på en eller visa att jag låter bli, går jag på den (men knackar mig lite diskret på axeln tre gånger efteråt). Jag lägger helst inte nycklar på bord, finns det något annat att lägga dem på gör jag alltid det. Men finns det bara ett bord att lägga dem på, lägger jag dem där. Jag skulle aldrig gå in i annat rum för att hitta ett bättre ställe, däremot tänker jag på nycklarna på bordet hela dagen sen. Jag går inte under stegar. Är det en byggställning med en stega lutat mot någon husvägg, gå jag inte under den, utan går runt. Ofta skyller jag på att jag sedan barndomen är rädd att gå under byggställningar.
Jag tror inte på skrock, men jag känner att det är onödigt att inte göra det bästa av sin ofta pissiga situation.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar