vem ska trösta knyttet och säga som det är; på natten är det hemska mycket värre än det är? vem ska trösta mig och säga samma sak

Nu kom någonting som inte har känts förut.. Jag saknar lite. Det är nästan lite skönt, jag menar, alla vet ju att jag inte är känslokall eller rationell på någon nivå så min avsaknad av mina vanliga känslor har varit lite energikrävande. Kanske ginochtonic snart? Eller tequila, gin går nog inte ner (inte en gång till)